farawaybutsoclose.blogg.se

På lördag. Planet går 06.20 från flygplatsen. Landar i Lima ska sova där en natt. Ska bo i en värdfamilj. Undervisa barn i engelska, matematik och idrott. Bo i staden Cuzco. Utsikt över Machu Picchu. Kommer hem 24 november. 

 

 

 

Det här är det som händer i helgen och tolv veckor framöver. Enkelt och simpelt känns det, och oerhört spännande. Vet inte om det känns som verklighet än. Det är som alla andra stora steg och förändringar man tar sig för att göra här i livet. Det är människorna runt omkring dig som är mest medvetna, tänker och reflekterar över situationen. Själv är man i en bubbla och ganska apatisk. 

Jag är i vilket fall väldigt glad över att jag ska åka. Det känns som att jag behöver göra något helt annat ett tag, och uppleva en annan sida av världen. Komma hem en livserfarenhet rikare. 

Jag hoppas att barnen jag ska hjälpa blir tacksamma för min hjälp, jag är så rädd för att inte kunna göra tillräckligt, men å andra sidan är jag bara en person och hur mycket kan en person göra egentligen? Eh..det är inte vad jag lär dem som är det viktigaste utan vad jag utstrålar till dem. De här ungdomarna behöver självförtroende och lite mer glädje i livet. Det borde ju inte vara så svårt att fixa? Minst tio ska ha det när jag åker hem iallafall det är mitt mål! 

 

Bloggens namn tyckte jag förövrigt klingade skönt! Kommer vara långt bort men ändå nära i och med internet och denna blogg! Inte så komplicerat som man först kunde tro med andra ord! Självklart tagen från en U2 låt för det är ju väldigt jag. (U2 - stay (faraway, so close))