farawaybutsoclose.blogg.se

Jag ar helt foralskad i Cuzco! Det ar helt underbart har. Massor av sma mysiga gamla hus, de maktiga bergen som ligger runt omkring hela staden och alla harliga manniskor. Igar nar jag skulle ga till skolan sa kom jag helt plotsligt bort fran vagen och var inne pa nagon annan liten vag, men snart var jag framme pa skolgatan i vilket fall. Man kan ga runt i timmar och bara cirkulera kring samma omrade, det ar hur avslappnande som helst.

 

Familjen jag bor hos bestar av mamma Miluska, pappa Ceasar och sonen Ceasar. Ceasar (den mindre) ar valdigt smart och malmedveten for sin alder. Kan tanka mig att man blir det i ett land dar utbildning ar lyx! Sedan ar det abuela(mormor) hon har knappt halsat utan star bara i koket morgon till kvall och fixar och donar, hon ater inte ens med oss. Lite spannande relation sadar. Har fattat det som att hon faktiskt ar "en riktig mormor", men har borjat undra. Middagarna med familjen har varit intensiva. Det ar valdigt svart att hinna med och forsta vad de sager, och igar satt jag dessutom med under en affarsmiddag. Ceasar och Miluska jobbar namligen som advokater, och de verkar ha manga av sina klientmoten hemma. Imorse nar jag skulle ata frukost satt Miluska i morgonrock och pappiljotter och hade mote i vardagsrummet. Man maste bara alska kulturen har!

 

De ar himla roliga hela familjen. I sondags efm hittade jag dem alla ihoppsnurrade och snarkande i en liten sang. De ar extemt korta och sma har, sa var inga problem for dem att fa plats. Pappan kan nog inte vara langre an mig (1,65). Siestan som det kallas tar bara familjen pa sondagar. Detta pa grund av att de har sa mycket jobb i veckorna. Det verkar inte vara nagot de stor sig pa, mer att samhallet har utvecklats till ett stalle dar sadana traditioner inte har nagon plats i vardagarna.

 

 

Tillsist vill jag bara klargora att cocatea inte ar en drog. Da jag vet att manga (mamma) har varit oroliga for mig. Det gors av samma vaxt men det ar tydligen nagon del av plantan som inte ar drogande. Daremot sa kan man aven tugga blad for att bota altituden vilket ar drogande, men det ar ingenting jag har testat pa.

Och till min lillebror; det var inte stora knarkhundar som sniffa i min vaska pa flygplatsen. Det var en hund, och han draggla i min vaska, sa okej var nog pa samma skala av obehag.

 

Hoppas pa att kunna ladda upp bilder snart, ska bara forsoka fa wifi pa mobilen sa att jag kan blogga fran den!

Nu ska jag och de andra volontarerna ivag till ett sjukhus och leka med barnen dar i nagon timme innan vara lektioner borjar! Mer om det i nasta inlagg!

 

Hasta mañana!